Varför kostar räddad frukt ibland mer?
Råvaran i sig kostar inte särskilt mycket, men hanteringen gör. I slutändan är räddade råvaror ofta dyrare än om vi hade köpt in “vanlig” frukt i bulk.
Vi har tre kostnadsdrivare:
- Handsortering. Allt ska tittas igenom, nät med apelsiner ska sprättas, dålig frukt ska skiljas från bra, bär i ask ska sorteras. Handpåläggningen är ibland extrem.
- Flexibilitet. Vi vet aldrig när och vad vi får in. Vi jobbar adhoc och måste kunna hantera allt från rödbetor i säckar om 1000 kg till små jordgubbsaskar á 150g. Vi är snabbfotade och gör små serier, vilket i sin tur kostar.
- Logistik. Råvarorna finns på alla möjliga ställen. Grossistlager, frukthamnar, odlingar, fruktkorgsföretag, logistikcentrum. Vi måste hämta snabbt och vara agila.
Var räddar ni frukt & grönt ifrån?
Vi räddar frukt & grönt från odlare, grossister, importörer, dagligvaruhandelskedjor och fruktkorgsföretag. Vi har flöden av räddade råvaror från både Sverige, Danmark och Holland.
Varför skriver ni inte ut på varje produkt hur många % som är räddad frukt?
Givet att svinnet fluktuerar och vi mäter vår räddningsnivå på helåret så skriver vi inte ut exakt % på etiketten.
Om ni har för lite räddad frukt i en produkt, vad gör ni då?
Steg ett är att låta vårt sorucingteam leta efter nya flöden och räddningskanaler. Om det inte finns tillräckligt med svinn, då behöver vi antingen minska försäljningen av den aktuella produkten eller ta bort den ur sortimentet. Kommer vi dit, ja, då har vi på sätt och vis lyckats. Det betyder att inget mer slängs.
Vad är skillnaden på räddad frukt och industrifrukt/2:klass (vanlig frukt)?
2a: klassfrukt eller industrifrukt är den kvalitetsnivå som alla världens livsmedelsföretag använder till sin tillverkning. Denna går att köpa i bulk, få i önskade mått och specifikationer.
Frukten må inte ha rätt specifikationer för att få säljas i butik, men bara för att den kallas 2:klass eller industrifrukt så riskerar den per automatik inte att slängas. 2:klass och industrifrukt är ett affärsben som odlare, grossister och traders tjänar pengar på och det säljs på en upparbetad världsmarknad.
När forskare pratar om att 40 % av allt som odlas slängs, då pratar de inte om 2:klass och industrifrukt. Sen kan 2:klass och industrifrukt också riskera att slängas, men då är det något som har hänt som gör att risken finns. Klassningen i sig gör inte frukten räddad och har inget med att minska matsvinn att göra.
Räddade råvaror skänks eller säljs inte i syftet av att tjäna pengar, istället handlar det om att minimera förluster, spara resurser och undvika ytterligare kostnader för destruktion.
För att undvika att 2:klass-frukt och industrifrukt blandas ihop med begreppet räddad frukt så kan man enkelt säga att räddad råvara måste vara gratis/eller till kostnaden av en symbolisk summa och riskera att annars slängas.
Varför är det viktigt att förstå skillnaden? I takt med att matsvinn blir trendigt så är det fler som vill vara med i matchen. Det uppmuntrar vi, men det är viktigt att vi definierar svinn rätt och gör det tydligt kring vilka produkter som faktiskt bidrar till att minska svinn på riktigt. 40 % av allt som odlas i världen slängs. Låt oss fokusera på att minska de fyrtio procenten, inte omdefiniera de andra sextio procenten och göra planeten en björntjänst.