Definition:
Frukt & grönt som p.g.a. extraordinära situationer annars skulle slängas.
Exempel: En inköpare har köpt in för mycket, produkter med kort datum, en pall som vält, en försenad container, mättad marknad, en apelsin i nät som gör att hela nätet slängs.
Eller
Kontinuerliga restflöden/sidoströmmar från livsmedelsindustrier som slängs.
Exempel: äppelkärnhus från klyfttillverkning, halva ärtor som sorteras ut, för stora rödbetor, raka bananer.
Vad ryms under begreppet “slängas”
Med “slängas” menar vi frukt och grönt som annars inte skulle användas som livsmedel. Det kan till exempel bli till biogas, kompost, brännbart avfall eller användas som djurfoder, trots att det egentligen är fullt ätbart. Råvaror som dessa har potential att lyftas upp i
resurshierarkin och istället tas till vara som livsmedel. Läs mer om resurshierarkin på Livsmedelsverket.
Varför kostar produkter gjorda på räddad frukt ibland mer?
Råvaran i sig kostar inte, men hanteringen gör. I slutändan är produkter gjorda på räddade råvaror ofta dyrare än om vi hade köpt in “vanlig” frukt i bulk.
Vi har tre kostnadsdrivare:
-
Handsortering. Allt ska tittas igenom, nät med apelsiner ska sprättas, dålig frukt ska skiljas från bra, bär i ask ska sorteras. Handpåläggningen är ibland extrem.
-
Flexibilitet. Vi vet aldrig när och vad vi får in. Vi jobbar adhoc och måste kunna hantera allt från rödbetor i säckar om 1000 kg till små jordgubbsaskar á 150g.
Vi är snabbfotade och gör små serier, vilket i sin tur kostar.
- Logistik. Råvarorna finns på alla möjliga ställen. Grossistlager, frukthamnar, odlingar, fruktkorgsföretag, logistikcentrum. Vi måste hämta snabbt och vara agila.
