Svinn är komplext. Det finns i överflöd på vår planet (40 % av allt som odlas slängs), samtidigt kan det ibland vara svårt att hitta eller lyckas fånga upp det.
Svinnet uppstår längs hela värdekedjan, från odlare till konsument. En del svinn kommer och går, annat är mer konstant. Vissa aktörer är transparenta medan andra helst inte säger att de har svinn. Ibland är svinnet långt borta i en annan del av världen, ibland är det runt knuten.
Givet att svinn fluktuerar och ibland är svåråtkomligt är vår inköpsprocess väldigt olik ett traditionellt livsmedelsföretag. Vi kan inte skicka en inköpsorder med specifika önskemål och förvänta oss att få det vi vill ha. Vi måste jaga, leta, fråga, tänka nytt, skapa strukturer, utbilda och anpassa vår maskinpark (så vi kan rädda knasiga storlekar som ingen annan vill ha).
Vårt mål är att rädda så mycket som möjligt, men ibland behöver vi köpa in “vanlig frukt” för att kunna rädda annan.
Ifall vår försäljning sticker iväg och inte är i relation till vad vi lyckas rädda har vi inget existensberättigande. Då blir vi som alla andra. Därför varierar vårt sortiment. Vissa råvaror kan vi alltid rädda medan andra kommer och går. Precis som svinnet.
Av den totala volymen frukt & grönsaker som vi använder under ett år är minst 51 % räddat. Andelen 2024 var 60 % (560 ton).
Vad är skillnaden på "vanlig frukt" och räddad frukt? Läs mer här